Åh vad jag längtar tills jag får äta mina alldeles egna tomater!

En ruskigt dålig bild.

Jag undrar vart mitt bokintresse tog vägen. Eller, jag tror ju inte att det är borta, men jag har aldrig koncentrationen att sätta mig med en bok längre. Och det är synd. För jag älskar ju böcker. Men jag fastnar alltid i sådana här perioder. Denna har varit hiskeligt lång. Då får jag ju heller ingen lust att köpa på mig några fler heller. Så min lilla samling står still när den ju borde växa, för vem vill inte fylla sitt hem med en massa bokhyllor, fyllda till bredden med vackra böcker? Det är nog den snyggaste och hemtrevligaste inredning som finns, om man frågar mig.

Tills vidare får jag hålla mig till talböcker. Det är ju ett ganska så bra substitut, men jag kommer på mig själv med att hela tiden störa mig på att berättaren inte läser saker på mitt sätt. Så som jag skulle läst dom i mitt huvud. Hela tjusningen försvinner ju. Det är ju din egen fantasi som gör berättelsen. Även om historien redan är skriven, så är det ju dina inre bilder och röster som får allting till liv.

En kväll var det en så där fantastiskt vacker himmel, ni vet när man bara vill ringa alla och be dom gå ut och titta, för inte kan man ha detta för sig själv.  Jag vet inte, hela jag blir varm och alldeles lycklig.

Eller bara knasigt

Jag införskaffade äntligen en fläkt för ett tag sedan. Den var visst lite större än jag trodde.

Jag fnittrar varje gång jag tittar på den ^^

Och jag hittade äntligen en sminkspegel. Halleluja!

Man skymtar även min nya fräsiga väggfärg.

Denna fick jag av mamma igår. Nu hoppas jag på fina tomater (och att jag inte dödar den)

För några dagar sedan var jag så här stilig.

Hur gott?

När man satt sig bakåtlutad i soffan med tangentbordet i knät, då är det alltid någon viss herre som bara måste krypa upp i famnen.

SKALL få plats. Väldigt lätt att skriva, väldigt.