Åh, att det skall vara så jävla svårt att släppa saker. Jag är så arg! Eller besviken. Trött på folk. Vad skall man med vänner till egentligen? Eller socialt umgänge överhuvudtaget. Jag kan ju sitta här och ruttna bort i min ensamhet, det blir bra. Så slipper jag alla sjuka jävlar som borde rannsaka sig själva och komma till insikt. Och sluta vara fega. Och ruttna. Och falska.


/ Bitterfittan