Jag var med om en lite märklig sak innan.

Att jag är glömsk vet jag. Jag kan glömma saker någon sagt sekunder efter det yttrats. Men det har jag en teori om, att andra aspekter spelar in. Inget jag tänker gå in på nu dock. Men att jag är tankspridd har jag nog inte reflekterat över. Jag har skyllt allt på glömska.
Och när jag ändå är inne på det spåret, jag tror att jag glömde ta min medicin i förmiddags.
Det är väl egentligen ingen stor grej, men jag har tagit den precis varenda jävla dag sen jag fick den för snart ett år sedan. Jag är jätteförbryllad. Jag vet inte alls om jag tog den eller inte. Vanligtvis ringer alarmet klockan 10, jag halvsätter mig upp i zombiemode, fipplar efter burken, skakar ut ett piller, sköljer ned det med vatten från vattenflaskan. Sen stensomnar jag. Men jag minns ändå alltid att jag tagit den. Nu det sista har jag varit extremt trött, jag tror det beror på en ny medicin jag skall ta nu ett tag. Sen kan det även bero på understimulans och allt detta mörker. I vilket fall är jag ruskigt trött hela dagarna. Nätterna är som vanligt. Svårt att somna, när jag väl sover fylls hela natten av mardrömmar, runt tusen gånger vaknar jag. Oftast kortare stunder. Allt detta vaknande, det gör mig galen. Jag blir alltid avbruten i sömnen. Och såhär har det varit så länge jag kan minnas. Mardrömmar och uppvaknanden.
Så till saken (jag har en tendens att bli långrandig), eftersom att jag har vänt på dygnet totalt borde jag inte ta den nya medicinen när jag lägger mig. Den skall helst tas innan klockan 12. Då sover jag inte kan jag säga. Men jag gör i alla fall så att jag tar den vid sömngående. Det blev vid halv 5 imorse. En halvtimma senare kände jag mig inte så trött så jag tog en sömntablett också. Jag måste ha somnat ganska snabbt. Sen sov jag till halv 6-6 nu i eftermiddag/kväll. Och som sagt har jag inget minne av att ha tagit min medicin klockan 10. Jag tog till och med och räknade i burken. Det verkar som att jag inte tog den. Fan. Ja, det är första gången på snart ett år, men för mig är det en jättegrej. Nu måste jag verkligen ta mig i kragen och vända min dygnsrytm.

Och jag kom inte alls till saken upptäckte jag nu (ja, jag skrev ju att jag kan bli långrandig). Herregud vad jag har lätt för att helt komma ifrån ämnet.
Tankspriddhet var det. Jag såg igår att en glödlampa gått i spotlighten, så idag köpte jag nya. Två stycken i ett paket. Jag bytte lampan och allt var frid och fröjd. Jag undrar om det finns någon annan lampa som också måste bytas, jag har ju trots allt en till i paketet. Kommer på att lampan över spisen också gick för ett par dagar sedan (och förut gick även den över bordet) och borde ha liten sockel, så perfekt! Skruvade ur den gamla och sätter i den nya. Inget händer. Jag tar ur den och sätter den i min sänglampa. Forftarande helt mörkt. Kollar på den och ser att den är trasig. Attans. Det är aldrig kul att köpa trasiga glödlampor. Jag var på väg att skriva ett argt sms till mamma där jag kunde beklaga mig lite, men jag lät bli eftersom det sms jag skickat någon timma tidigare inte gått fram, så då skulle inte detta göra det heller.
Så jag fick ta en glödlampa från hallen och sätta över spisen.
Jag la den trasiga lampan bland alla andra (jag samlar alla på ett ställe eftersom jag inte vet vart jag skall slänga dom) och suckar lite. Sätter mig vid datorn och ser kartongen till lamporna jag nyss köpt. Skräp. Det skall kastas. Så jag lyfter upp den och kollar i den. En lampa! Va?! Hur hamnade den där? Sen slår det mig och jag börjar garva åt min egen dumhet. Det var ju den gamla trasiga lampan från spotlighten jag gått runt med och provat överallt. Inte konstigt att den inte funkade. Hur tankspridd får man bli?
Och lampan i stjärnan (som funkade när jag provade den någon halvtimma innan), gick också när jag satte i den. Vad är det med mig och lampor? Men vad bra då att jag hade en över, den jag glömt.
Så, nu har jag fungerande ljus över spisen igen och i stjärnan. Alla nöjda.