Ja, jag måste ju ha något att klaga på också.

Vissa bieffekter av medicinen vägrar ge med sig. Efter nio (?) månader.
Det rycker i mig. Okontrollerat. Ben, armar, fingrar, käke, mun, tunga...ja det mesta på min kropp. Mest armar, ben och mun. Och det är väl det sistnämnda som faktiskt stör. Jag kan med att benen och armarna flyger iväg lite, det är ju inga stora rörelser, oftast är det bara jag själv som märker av det. Men munnen. Jag stammar ganska ofta (av medicinen, plötsligt har min mun glömt av hur ordet skall uttalas) och när jag blir arg/frustrerad/glad/uppspelt/energisk/ledsen osv så rycker det till i munnen. Det är så fruktansvärt svårt att förklara, jag vet inte själv riktigt vart det rycker. Men det känns obehagligt och försämrar talet. Ingen har sagt att de märkt av det, vilket jag finner konstigt. För mig känns det ju så väl. Till och med när jag sitter vid datorn och läser tyst i mitt huvud rycker det till, när jag koncentrerar mig som mest. Jag trodde detta skulle gå över efter ett par veckor, som med alla andra biverkningar. Dessa verkar jag få dras med tills medicineringen är slut. Men jag tänker såhär, min medicin är min räddning. Utan den hade jag fått dras med tusen gånger värre saker än dessa ryckningar och talsvårigheter. Och det är verkligen värt det, även om jag ibland undrar vad jag gett mig in på.